måndag 22 maj 2017

Gästbloggaren: Birgitta Bergin - Aktuell med boken "Något du inte vet att jag vet".


Vem är egentligen Dixie?




Många har frågat mig var karaktären Dixie kommer ifrån. ”Från min fantasi”, svarar jag då. Men det är naturligtvis inte helt sant. Dixie finns överallt i verkligheten även om just jag inte kände honom eller någon av hans kompisar innan jag började skriva min senaste roman "Något du inte vet att jag vet". Jag har genom åren sett honom på bild där han ofta har gått längt fram i Pride-festivalen eller så har han dykt upp i skvallerpressen på något glammigt vimmel. Jag har planterat honom i mitt bakhuvud och tänkt att någon gång ska jag ta tag i honom och säga ”Tjena, ska vi ta ett glas skumpa?” För Dixie äääälskar skumpa. Och fest. Och flärd. Och människor. Det är glitter och glamour som gäller utan att för den skull missa allvaret i livet. Han är en varm och behjärtansvärd person i fjädrar, dun och höga klackar.

Min Dixie-vän fick bli motsatsen till homofob-Anders i boken. Min fråga till mig själv när jag satte igång med manuset var: finns det verkligen en millimeters chans att få Anders att tänka utanför boxen? Få som läste Som ett brev på posten skulle nog tro det, inte ens jag. Men se … Dixie gör underverk med Anders och en helt ny sida växer fram hos denna lätt ångestfyllda machoman under bokens gång. Han lättar på slipsen och hittar nya utmaningar i livet … eller … hur var det nu … han kanske bara lockar fram gamla dolda sidor? Vem vet? Allt jag kan säga är att Dixie skakar om Anders liv, något som kommer att påverka fler personer i familjen.

Och mer då? Hur går det med Kicki, Magnus, Gunilla och Sussie för att bara nämna några personligheter i dessa två färgsprakande släkter?

Bra och dåligt kan man nog påstå. Det enda som är helt säkert, det är att det händer galna saker i vardagen precis hela tiden och alla dras de in i fler och fler hemligheter och lögner, de flesta av dem i tron att ingen vet vad de tror att bara de själva vet. Ända tills den dag som Elsa och Thore återvänder från sitt Kanarieöarna där de spenderat ett lyckligt år tillsammans. Då när de bjuder ut alla till ön ännu en gång för att spendera en helg tillsammans. Precis som förra året exploderar dolda sidor och vi får vara med om avslöjanden som får oss att både skratta och gråta.

Men varför kom egentligen Elsa och Thore hem? Och vad är det för dansande båt som stör utanför ön? Och vem är den femte gästen? Och vem har egentligen målat den magiska tavlan på staffliet längt upp på toppen av ön? Och är Kicki lika slug och elak som hon ger sken av? Och vem är den hemliga finansiären?

Häng med i Elsa Bergh och Thore Tappers respektive familjers galna liv. I "Något du inte vet att jag vet" kommer får vi fortsätta att följa deras kamp för att hålla alla hemligheter just hemliga under tiden som de desperat försöker följa de gamlas uppmaningar från breven, de där förhatliga breven med förbehåll och lockelser.

Mina hemligheter. Dina lögner.

Birgitta Bergin / maj 2017

Något du inte vet att jag vet, Birgittas sjunde roman, är en fristående fortsättning på Som ett brev på posten. Det är en roman fylld av värme, romantik och svart humor. Finns i butik nu.

fredag 19 maj 2017

Get to the Chopper!!




"Tidigt på morgonen den 23 september 2009 går larmet – en värdedepå i Västberga rånas.
Det är upptakten till ett av de mest spektakulära brotten någonsin i Sverige. Rånarna anländer via helikopter och polisen kan bara se på när de försvinner med närapå 40 miljoner kronor. Inte ett enda skott avlossas."

Detta har hänt på riktigt.
Nästan.

Jonas Bonnier har med "Helikopterrånet" skrivit en rafflande actionroman i Roslund & Hellströms anda. Det är nästan så att jag väntar mig att Ewert Grens ska kliva  in i handlingen och styra upp saker och ting.
Författaren har pluggat på. Gjort grundlig research.
Pratat med många av de riktiga rånarna och andra inblandade.
Han lägger mycket ansträngning på att skildra de fiktiva karaktärerna byggda på deras liv, särskilt "buset".
Han ger dem liv och trovärdighet, vilket lyfter boken över många av genrekollegornas stereotypa skildringar.





"Det är en roman jag skrivit – även om sanningen i det här fallet ofta är mer spännande än något jag kunnat hitta på. Men vad som är sant och inte, det vet bara jag och rånarna." säger Jonas Bonnier till Expressen.

Poliserna, kriminalaren Caroline Thurn undantagen, är överlag lite blekare figurer. Men eftersom handlingen huvudsakligen berättas ur helikopterrånarna, och deras hantlangares, perspektiv är det inte hela världen att vi slipper ta del av varenda konstapels privatliv, musiksmak och/eller alkoholvanor.
Lite uppfriskande när man tänker på det faktiskt.

"Helikopterrånet" är såld till 29 länder, och rättigheterna till filmversionen har köpts av Netflix och Jake Gyllenhaals produktionsbolag. Torde lämpa sig väl för en seriös dramathrillerserie av "Narcos"-typ.
En till sabla serie man måste bänka sig framför ....

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

onsdag 17 maj 2017

Tävling! Vinn signerat ex av Anna Roos "Spel"!




Författaren Anna Roos och hennes förlag har generöst donerat två signerade exemplar av boken "Spel", som Ni nu har chans att vinna!

För att vara med att tävla ska ni svara på frågan nedan, skicka svaret samt namn och adress till bokboxen@akademibokhandeln.se. Vi vill ha era svar senast den 23/5.

Vid vilket lärosäte utspelar sig till viss del "Spel"?

1. Chalmers tekniska högskola
X. Handelshögskolan i Stockholm
2. Lunds Universitet

Två glada bokälskare får sedan sin bok i posten!
Lycka till!

Om boken:

"Sol lämnar Sverige och svär på att aldrig komma tillbaka. Men när hennes tvillingbror Gustavs kropp hittas i Årstaviken och hans död avskrivs som självmord återvänder hon motvilligt. Med ett fingerat CV får hon anställning vid Handelshögskolans bibliotek. I korridoren träffar hon Erik, studenten som är lite bättre än alla andra och har en likadan tatuering som den hon sett på sin brors döda kropp.

Sol drog nitlotten redan vid födseln. Medan Gustav växte upp på gåslever i deras pappas nya hus på Lidingö blev hon kvar i förorten med sin mentalt instabila mamma. Och om hon har haft svårt att behålla sina jobb, har hennes bror snarare haft problem med vilket han ska välja efter sin examen från Handelshögskolan.
Vad var det egentligen som hände Gustav? Jakten på svar tar Sol djupare in i hans värld. Ur sprickorna i den putsade fasaden börjar mörka sanningar sippra fram, och Sol dras in i ett spel där bara slumpen avgör vem som är vinnare och vem som är förlorare".


Spel är ett samarbete mellan Modernista och Louise Bäckelin Förlag


// Johan

måndag 15 maj 2017

Gästbloggaren: Anna Roos - aktuell med boken "Spel".



 "En ung framgångsrik student hittas död i Årstaviken och hans tvillingsyster som skilts från honom i unga år ger sig in i hans värld för att ta reda på vad som har hänt. Snart är hon indragen i ett spel, där enbart slumpen avgör vem som är vinnare och vem som är förlorare."

Min spänningsdebut kretsar kring spel och då inte bara hasardspel utan också de sociala spel de flesta av oss deltar i när vi kliver in i nya miljöer.
 
Jag minns fortfarande när jag var 18 år och stod bakom spelbordet för första gången. Jag hade precis, inte helt till mina föräldrars förtjusning, landat mitt första extrajobb på kasino. Trots att det var länge sedan kan jag fortfarande minnas känslorna spelandet triggade i kroppen och även om jag då inte var fullt insatt i dess baksidor är det en erfarenhet som lämnat avtryck.

 Nu blev min karriär som croupier relativt kort och livet rullade vidare. Jag tog studenten, flyttade från landet och studerade ett par år utomlands innan jag återvände till Sverige. I Stockholm tog jag min civilekonomexamen och påbörjade mitt yrkesverksamma liv. En spännande, lärorik och stundtals krokig väg som på olika sätt kastat mig in och ur ett antal olika miljöer.

 När jag sedan började skriva tog jag mig friheten att gå baklänges i tiden, dyka djupare ner i de omgivande förhållanden som fascinerat mig, skruva upp volymen, fabulera, och därefter låta berättelsen ta form. Resultatet blev "Spel", en thriller som delvis utspelar sig i högskolemiljö och där spel inte bara handlar om att vinna och förlora, utan är på liv och död.
 
// Anna Roos


OBS! Håll utkik på bloggen senare i veckan då vi tävlar ut två signerade exemplar av Annas bok!
 

Anna Roos [f. 1981] är civilekonom, utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare har hon arbetat på kasino och var under en tid bosatt i Atlanta i USA. "Spel" ges ut av Modernista i samarbete med Louise Bäckelin förlag.
 
Foto: Ellinor Koda
Läs mer här: roos-anna.com/
Eller här: instagram.com/r.o.o.s_a.n.n.a/
 
 
 
 

torsdag 11 maj 2017

Never never gonna get old



Som om tanken på att hamna på ett demensboende inte var skrämmande nog för de flesta av oss, vad händer när de äldre där tas över av mörka krafter? Där har du upplägget för Mats Strandbergs ("Engelsforstrilogin", "Färjan", "Monstret-böckerna") nya rysare "Hemmet"

"Joel är tillbaka i småstaden där han växte upp. Han har tvingats bli förälder till sin mamma Monika, som nu ska flytta in på demensboendet Tallskuggan.
På hemmet jobbar Joels barndomsvän Nina. De har inte pratat med varandra sedan tonårens smärtsamma avsked.

Monika blir snabbt sämre när hon flyttat in på avdelning D. Hennes utbrott alltmer våldsamma. Och hon tycks veta saker som hon inte borde känna till. Det är nästan som om något okänt tagit över henne.
Nu förs Joel och Nina åter samman för att rädda Monika och sig själva."

Precis som i "Färjan" (Min recension här) tar Strandberg sin tid innan läskigheterna väller in.
Är det kanske väldigt svenskt? Lite vardagsleda, socialrealism och möjlighet att lära känna personerna i berättelsen innan blodet flyter och skriken kommer?
Jag gillar det verkligen.
Lite mindre "bang on the beetroot" än i de, framförallt, amerikanska horrorfilmerna.
När skräcken väl kommer så är det så mycket värre efter som du faktiskt känner något för människorna som drabbas.

Mats Strandberg bevisar åter igen att han siktar på att bli en svensk Stephen King,
och har goda chanser att nå målet.
"Hemmet" är en klassisk, men ändå modern, skräckis av samma typ som t.ex. "The Conjuring", "Insidious" och "Sinister". De bra första delarna då alltså, inte de kackiga uppföljarna. Den här boken har alla förutsättningar att kunna bli en riktigt ryslig rulle ...

Akta dig Ajvide, du är på väg att bli omsprungen ...

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd


måndag 8 maj 2017

Gästbloggare: Staffan Nordstrand – aktuell med boken "Opium".


För nu fem romaner sedan kunde jag inte för mitt liv tro att jag skulle bli författare på heltid. Att jag skulle lämna jobbet inom byggindustrin som jag njöt av. Där ena dagen spenderades i ledningsgruppsmöten, och nästa ute på byggen.
Men vad gör man inte för en bättre sak, när man får ständiga tecken från ovan att man måste ta steget? Ja, då är det bara att åka med.
Något som påverkade mig starkt under början av de fyra åren då jag jobbade med faktainsamlingen för mina romaner var mänskliga rättigheter, handel med människor, droger och vapen. Det är de fyra viktiga grunderna i mina spänningsromaner som till stora delar är dokumentära.
I "Under floden", "Samnang tiggarpojken", "Sista färden", "Byggfirman" och nu senast "Opium" är platser händelser och den fakta som kommer fram i dialogerna autentiskt.
Sist jag skrev på Bokboxen (här) berättade jag lite om mitt liv och bakgrund fram till dess att jag började i skolan under senare ungdomsåren och läste in klasserna sju, åtta och nio på ett år i Eriksdalskolan på Söder i Stockholm. Före den tiden hade jag bara skolkdagar och inga skoldagar. Det ordnade upp sig och jag kom på bättre tankar. Jag ville inte längre driva omkring på Stockholms gator, bo i portar, bli upplockad av polisen, barnavårdsnämnden och fraktad till fosterhem och skola för busiga barn. Jag ville bli något.

Det har jag nu. I och med romanen "Opium", kan jag med stolthet kalla mig författare. Jag bestämde mig för att skriva den i samband med Under floden-trilogin. Det tog mig nästan tre år att göra romanen färdig med all sammanställning av fakta och resor. Jag betalade dyra pengar för att få tillgång till höjderna i Laos, till folket som odlar opium som senare blir heroin. I stora mängder bärs det in i Kina upp till Shanghai och sedan vidare till Hongkong och Macao. I vissa delar även in i Skandinavien via Kina och Ryssland.
Knarket har gått samma väg i över hundra år, på samma stigar som av slitage bara blir djupare och detta trots att myndigheterna gör allt för att stänga av transportvägarna. Något som de aldrig kommer att lyckas med – krafterna bakom droghandeln är för starka, och pengarna de tjänar är för stora.
"Opium" är en stark spänningsroman där vi följer Eva som träffar Fredde på hotell Malmen i Stockholm. De träffas i baren och deras tid tillsammans blir mer än dramatisk med svek, lögner och mord.
Eva blir mycket kär i Fredde efter ett antal nätter tillsammans. Kärleken förblindar henne och då han frågar om de skall resa på semester, till Bangkok och Phuket, får Fredde ett tydligt ja till svar. Efter bara fyra dagar i paradiset ångrar hon sig bittert och kan inte förstå hur hon bara kunde göra en sådan dumhet. Men det är för sent och där och då sugs hon allt djupare ner i den nyss inledda mardrömmen.

"Opium" får en uppföljare, "En tid för gudar", som ligger färdig och kommer ut till vintern. I den följer vi Fredde, som under sin nya identitet smugglar heroin från Laos via Kina in i Kazakstan, Ryssland till Sverige. Romanen slutar överraskande och jag hoppas att du får möjlighet att läsa även den boken!

Självklart jobbar jag på ett nytt romanprojekt som jag hoppas kommer ut 2019 och just nu i skrivande stund tycker min Labrador Chica att vi bör ta en timmes promenad i skogen. Jag tar henne, går och lämnar just nu inga mer spår.
 Vid tangenten, Staffan Nordstrand
 
 
 

lördag 29 april 2017

American Gods! Igen!





Det gladde mitt nördhjärta när Yukiko Duke gav 5 av 5 i betyg åt 10-årsjubileumsutgåvan av Neil Gaimans "Amerikanska Gudar" i SVT 2012.
Själv läste jag den för femton år sedan och har prackat den på kunder/vänner/random-människor-på-gatan ända sedan dess!

När Shadows fru dör i en bilolycka får han lämna fängelset för att delta i begravningen. På flyget hem stöter han på den mystiske Mr Wednesday, som så småningom visar sig vara en gammal gud, på jakt efter sina kollegor. Snart kommer nämligen det stora slaget mellan de gamla gudarna och de nya att utkämpas, och Wednesday behöver Shadows hjälp.”

Bokens centrala tema är att gudar och andra mytologiska entiteter existerar endast för att vi tror på dem. När människors tro upphör försvinner också de. Motvilligt naturligtvis….

Eller som Neil säger själv: “It's an America with strange mythic depths. I see it as a distorting mirror; a book of danger and secrets, of romance and magic. It's about the soul of America, really. What people brought to America; what found them when they came; and the things that lie sleeping beneath it all.”

Amerikanska gudar är kanske Gaimans största stund som romanförfattare. Även om andra böcker i hans kappsäck också är fantastiskt bra, "Coraline, "Kyrkogårdsboken" och "Neverwhere" särskilt, så är ingen av dem lika helgjuten som den här. Eller jo, "Goda Omen" är det naturligtvis (en av mina tre berömda Tio-poängare of all time) men den skrev han ju tillsammans med lika briljante Terry Pratchett, så där kan han ju inte få allt kredd själv…. (Läs om alla Neils böcker här)

Dock är Gaimans mästarprov, hans Magnum Opus, fortfarande "Sandman". Den fullkomligt sanslöst nyskapande och genreförändrande serietidning som han skrev 1989-1996. Jag vet inte hur många gånger jag läst om den från pärm till pärm (75 nr + några specialare och spin-offs).

Den var en av få serier, eller Grafiska Romaner som man så fint kan säga om man liksom vill göra fullkomligt klart att det inte är Knasen eller Fantomen man yrar om, som tog sig in på Entertainment Weeklys 100 bästa böcker-lista (83-08). Har du inte läst den ännu är jag mycket avundsjuk på att du har det framför dig….

Nu kommer boken i ännu en nyutgåva med nytt omslag.

Varför då, undrar du kanske?
Jo, på grund av detta naturligtvis ....



Mumma!
Premiär 30:e april på Amazon Prime!
Men läs boken först för fanken!

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd



(Delar av denna text publicerades redan 2012)